Reglemente för samhällets anläggande
tillhörigt föreningen
Folk i samverkan (Fis)
§1 Planområde
Med planområde avses det landområde som anvisats och förvärvats av föreningen Fis för anläggandet av ett nytt samhälle enligt tankarna i EDISS-konceptet.
§2 Bebyggelsesätt, byggyta, öppenyta
Med bebyggelsesätt avses det sätt i vilket kommunikationsytor och byggnadernas yta är sammanhängande. Tillsammans utgör kommunikationsytor och byggnadernas yta byggyta. Övrig yta utgöres av öppenyta. Utöver dessa två kategorier, kan inga andra ytor förekomma.
§3 Integration av kommunikationsyta med byggnadernas yta, cellbildning
Kommunikationsytan är integrerad med byggnadernas yta i byggytan, medförande att alla huskroppar utgör väggar i en cell =kvarter (en flersidig geometrisk figur). Antalet sidor i cellen skall vara minst fem. Cellsidorna/huskropparna skall orienteras m h t väderstrecken och terrängförhållandena så att fasader med bostadsutrymmen vetter mot solväderstrecken och lokaler mot skuggsidan.
I varje knutpunkt mellan cellsidorna får högst tre huskroppar mötas. Vinkel emellan dem skall vara >105º. Sådan knutpunkt betecknas förbindelsepunkt.
§4 Byggnadsmaterial, brandskydd, återvinning
Huskropparna skall byggas upp med enhetligt byggnadsmaterial av sådan typ att det ej befrämjar brandspridning och samtidigt förhindrar fuktupptagning och senare låter sig återvinnas utan separering.
Detta förutsätter att materialet i omslutande delar är obrännbart och helst homogent. Som exempel härpå kan nämnas lättbetong, betong, tegel, stål, mineralullsisolering. S k hygroskopiskt material (trävirke, träfiberskivor, papp osv) samt olika sorts plaster (PVC, PVA, etc) är således ej användbart i någon större omfattning. Inte ens om detta byggs in mellan obrännbara material. I mindre omfattning (<1% av total fasadyta eller våningsytan) får dock hygroskopiskt material användas för funktionellt och dekorativt syfte.
Inom huskropparna skall sektionering utföras med s k brandceller (varje bostad eller lokal är i detta sammanhang en brandcell, liksom trapphus, hisschakt, stigarschakt, etc), som omöjliggör, försvårar och hämmar brandspridning.
§5 Skydd mot brandspridning mellan huskropparna och cellerna
Varje huskropp skall anslutas till förbindelsepunkten med en anslutningskorridor. Längden på denna är beroende av byggnaders vinkelförhållande och de närbelägna hushörnen. Minsta avstånd mellan närbelägna hushörn skall vara tolv (12) meter.
Anslutningskorridoren skall vara försedd med automatiskt tillslutande, sidogående skjutdörrar med lägst brandhämmande utförande i förbindelsepunkten, styrda med detektorer som känner av rörelse/rök/värme. Samma typ av skjutdörrar skall finnas mellan anslutningskorridor och den egentliga huskroppen.
§6 Brandskydd inom huskroppen
Samtliga byggytor skall vara helsprinklade. Vatten skall tillföras från vattenmagasin, belägna på vindsvåningen i de högst belägna byggnaderna. Dessa skall var ständigt fyllda genom tillvaratagande av regnvatten, alternativt fyllas med renat avloppsvatten som vid behov pumpas upp i magasinen och försedda med breddavlopp. Frysrisken skall vara beaktad vintertid.
§7 Väderstrecksorientering
Som solbelyst fasad räknas fasad vettande mellan nordöst (klockan 2) till nordväst (klockan 10). Som skuggsida räknas fasad vettande mellan nordväst (klockan 10) till nordöst (klockan 2).
§8 Huskroppens utformning
Varje huskropp består av tre delar. Två parallellöpande huskroppar med en inbyggd och överbyggd gata mellan dem.
Beroende på huskroppens väderstrecksorientering i längdriktningen, kan de ha olika hushöjd och bredd. Avgörande är om de mot väderstrecken vettande långfasaderna och bakom dessa liggande utrymmen utgöres av bostäder eller lokaler.
Bostäder skall alltid orienteras mot solväderstreck.
Lokaler skall i görligaste mån orienteras mot skuggsidan.
I de fall då huskroppens längdaxel går mellan öster och väster, skall den del som är närmast solsidan uppföras högst två (2) våningar hög. Nedre våningen skall alltid ha markkontakt med uteplats i direkt anslutning till bostaden innanför fasaden. Entrén till denna bostad skall finnas direkt från den överbyggda innegatan. Andra våningen skall ha en generöst tilltagen terrass i direkt kontakt med bostaden innanför fasaden. Entrén till denna skall vara separat och starta i våningen under, direkt tillgänglig från den överbyggda innergatan.
Samma huskropp, vettande dels mot solsidan, dels mot skuggsidan, skall i högdelen på solsidan ha en stegvis avtrappande fasad, med generöst tilltagna terrasser i direkt kontakt med bostäderna innanför fasaden. Fasaden mot skuggsidan får vara vertikal. Nedre våningen skall vara helt avsedd till lokaler för affärsändamål. Andra våningen får vara avsedd till affärslokaler, om entrén till dessa anordnas separat från våningen under. Entréerna till våning tre (3) och högre belägna våningsplan skall vara samlade i trapphus, direkt till tillgängligt från den överbyggda innergatan.
Disposition av huskropp med annan väderstrecksorientering, skall i princip följa vad som sagts för huskropp med längdaxeln i öst-västlig riktning.
Huskropp för störande ändamål tillverkningsindustri eller dylikt) skall förläggas till samhällets omslutande ytterkant och behöver ej följa vad som sagts i denna paragraf. Anslutning skall dock finnas till sådan huskropp med förbindelsekorridor på samma sätt som beskrivits i paragraf 3 och 4.
Alla utrymmen i huskropparna skall vara tillgängliga för person i rullstol. Undantag: utrymmen som ej är att betrakta som allmänna (hissmaskinrum, el.central o d). Hiss (eller motsv vertikal transportanordning) skall finnas där ramper ej finns tillgängliga.
§ 9 Kommunikationerna inom samhället
Innegatorna skall vara disponerad för gångtrafik i botten/markplanet. På innegatan får också rullstolar, barnvagnar, varuvagnar och trehjuliga barncyklar framföras, men ej obromsade åkdon av typ: rullskidor, rullbrädor, rullskridskor och s k inlines. Event kan ett kollektivt transportmedel komma att få trafikera gatans mitt, som också skall utgöra en fredad trafikzon för samhällets utrycknings och transportfordon.
I höjd med andra våningen skall finnas två (2) 1.2 meter breda cykelbanor i vardera åkriktningen (sammanlagd bredd 4.8 meter). Mellan åkriktningarna skall finnas plats för ett 5.4 meter brett ljusschakt. Cykelbanorna får enbart trafikeras med cykel som framdrivs av muskelkraft. De skall ha en tvärgående förbindelse i vardera ändan av huskroppen, och beroende på dennas längd; event på var 75:e meter.
Event kan ett kollektivt transportmedel komma att trafikera källarplanet.
§10 Försörjningssystemens förläggning
Alla ledningar skall dras under marknivå/bottenplan på huskropparna. De skall vara fullt synligt förlagda och lättåtkomliga i kulvertar eller källarplan.
S k stigarledningar skall vara förlagda inom brandsäkert avskilda stigarschakt, fullt synliga/lättåtkomliga. Genombrott av brandskyddande bjälklag eller vägg skall vara igensatt med demonterbar tätning av lägst samma brandklass som det genombrutna brandskyddet.
§11 Om kvartersinnergårdarna
Den öppna yta (öppenyta) som finns inom varje kvarter skall i första hand vara öppen och tillgänglig för dem som har sina bostadsutrymmens fönster vettande mot gården. Skulle dessa vetta mot mer än en gård, är det fasaden med den största sammanlagda fönsterytan som räknas. Dessa benämns fortsättningsvis närboende.
I andra hand skall alla kvartersinnergårdar vara öppna för samhällets alla invånare och besökare.
Samtliga kvartersinnergårdar skall delas upp i en allmän del och en privat del.
- Den allmänna delen skall, oavsett privat del eller ej, vara så utformad att det finns ett gångstråk med bredden 1.8 meter närmast husfasaderna, men ändå på behörigt avstånd från dessa, så att de bostäder (även event lokaler) som ligger i markplanet kan förbli ostörda och disponera över en remsa mark, tolv (12.0) meter bred, i direktkontakt med fasaden. Gångstråket skall förbindas med motsvarande gångar till anslutningspunkterna. Gångytorna behöver ej vinterväghållas.
- Den privata delen innanför nämnda gångstråk disponeras av de närboende (dock ej dem med direkt markkontakt närmast husfasaden, som disponerar den del av den tolv meter breda remsan mark i direktanslutning till bostaden och utmed hela bostadens bredd) att brukas efter samråd.
Det är fritt för dem att bestämma: om ytan skall genomkorsas med gångstigar, anslutande till nämnda gångstråk, eller ej.
Det är tillåtet att på den privata delen inom gångstråket anlägga en uteplats, lekplats, e dyl, som gemensam samlingspunkt för hela kvarteret. Öppenytan får dock ej i övrigt bebyggas. Flaggstång och enstaka lekredskap räknas i det här sammanhanget ej som byggnad.
Beslutar de närboende att ytan skall brukas, skall denna indelas i lika stora lotter. Varje bostad äger en lott. I fortsättningen benämnd kolonilott.
Det är fritt för dem: att bestämma att öppenytan skall avskärmas med ett lågt staket, e dyl, för att erhålla särskiljande mellan allmän del och privat del och mellan de olika kolonilotterna.
Kommentar: Detta innebär att de närboende fritt kan bestämma sig för om den privata ytan skall förbli "vild" eller: att den privata delen skall delas upp och utnyttjas för ex vis trädgårdsändamål.
§12 Om samhällets skötsel och underhåll
De boende inom huskroppen äger i samråd besluta om och utföra skötsel/underhåll av denna. Speciellt skall de boende se till att nybyggnadsstandarden upprätthålls så länge som det är möjligt genom god skötsel och förebyggande underhåll. Speciell vikt skall läggas vid att de allmänna utrymmena (innergatan och entréerna) hålls rena och ger ett inbjudande intryck.
Skulle det i huskroppen finnas lokaler som är till för affärsverksamhet, skall vad som ovan sagts även gälla innehavarens/personalens skyldigheter att delta i skötseln och underhållet.
Skulle det i huskroppen finnas lokaler för samhällets bruk, är personalen skyldig att deltaga på samma sätt som ovan sagts om affärsverksamhet.
Här nämnd skötsel innebär i första hand s k lokalvård. I andra hand okulär tillsyn av huskroppens inre och yttre.
Underhåll i syfte att ersätta skadade delar eller byta ut utslitna delar, skall utföras av samhällstjänstens servicepersonal. Reparation och utbyte av mindre omfattning skall dock utföras av medlemmar, boende eller verksamma i huskroppen, som äger härför erforderlig kunskap och erfarenhet om sådana reparationer och utbyten.
§13 Samhällstjänstens servicepersonal
En mindre grupp medlemmar skall efter medlemmarnas val och styrelsens formella beslut avsättas som servicepersonal till samhällstjänsten. Dessa medlemmar skall ha för sina uppgifter nödvändig utbildning och erfarenhet. I detta fall yrkesutbildning och erfarenhet för att kunna sköta om gjorda investeringar i byggnader m m.
Deras primära uppgift är således att fackmannamässigt utföra service och underhåll på och i huskropparna.
Deras sekundära uppgift är att utöva tillsyn och kontroll över att de i huskropparna verksamma sköter om skötsel och förebyggande underhåll på föreskrivet sätt, samt bibringa dem kunskap om hur detta skall tillgå.
§14
Reservparagraf
§15
Reservparagraf
Upphovsmannarätt till detta dokument
Detta appendix ingår i konceptbeskrivningen för EDISS. Beträffande möjligheten till att citera källan etc hänvisas till startsidan.