3
Vad är det då tänkt att vi skall leva på i det här samhället?
Som alltid innebär ett inkomstbringande arbete grunden för människornas existens i nutid. Sådana skapas inte bara för att vi får ett nytt spännande samhälle att leva i. Så på samma sätt som vi skapat föreningen och skapat förutsättningarna som gjort detta samhälle möjligt; måste vi själva skapa de arbetstillfällen som behövs för att vi skall ha något att livnära oss på. Och jag talar då inte om några enmansföretag där ägaren knappt kan livnära sig själv. Jag talar här om företag som stöds av hela föreningen, så att samhället och enskilda medlemmar kan leva gott av vad dessa gör. Innebärande att vi måste vara minst lika duktiga som andra på att klura ut nya produkter och sälja dem.
Själva miljön i detta nya samhälle, så annorlunda och avvikande mot vad vi är vana vid, kan visserligen i sig själv bli grogrunden för nya produkter. Tag det "kollektiva" transportmedlet som exempel. Något "just-in-time-styrt" sådant, och dirigerat av de åkande, finns mig veterligen inte. Där har vi en produkt som kan komma att betyda en del slantar till oss, utöver att vi själva nyttjar det. På exakt samma sätt kommer vi att leda produktutvecklingen i nya banor även på andra områden.
Vi kommer också att ha en annan syn på företagandet än vad som nu är vanligt. Det hjälper inte att någon kan hitta på produkten X och marknadsföra den. Han eller hon måste också ha någon som tillverkar den. Vi kan då göra som de stora gossarna gör, och låta tillverka den i något lågprisland, importera den och sälja den till oss själva. Men här kommer vi att gå en annan väg. (Jag har nämligen aldrig lyckats förstå, så ekonom jag är; att det skulle vara billigare för oss att köpa lågprisimporterade kläder och skor här, gjorda i utlandet, och betala den andra halvan av priset i högre skatt till samhället, för att detta skall ha råd att betala ut arbetslöshetsunderstöd till dem som tidigare arbetade med tillverkning av kläder och skor i Sverige.)
Från allra första början är det inget enskilt ägande av samhället. Det tillhör oss alla i föreningen. Dvs, alla oss som bor i det. Bostäderna och lokalerna blir därmed ingen handelsvara. Det innebär samtidigt; att det är vi tillsammans som bestämmer vem vi vill hyra ut lokaler till. Och tanken är den; att vi inte skall hyra ut affärslokaler till de som bara ser vårt samhälle - vår gemenskap - som en plats för säljarna att få kontakt med köparna. (Annars skulle det ju vara smaskens för vem som helst av de stora att hyra in sig hos oss - ett samhälle med upp till 50.000 invånare - och få oss att betala hyran till dem bakvägen, genom att köpa deras produkter utan någon motprestation. Och så korkade skall vi absolut inte vara.)
Istället gör vi så här: Vi har behoven. Vi tillfredsställer dem av egen kraft så långt det går. Ju mindre pengar som rinner ut från vårt ekonomiska kretslopp - samhällets, föreningens, såväl som den enskildes - ju mindre fattiga blir vi.
Därför: Om någon utifrån kommer och vill in och tjäna pengar på oss, så måste vi se till att det inte blir någon obalans i det ekonomiska flödet. Det är på samma sätt med detta som när Finland köpte amerikanska flygplan. Det land som kunde erbjuda den produkt som bäst uppfyllde flygvapnets krav i kombination med bästa motköpsavtal, var de som vann striden. I detta fall USA. På samma sätt måste alltså vi förvissa oss om att det blir plus minus noll i balansen för vår del.
Går vi däremot på plus i kraft av våra egna produkter, så är det vi som berikar oss på andras bekostnad. Och det må ju vara hänt. För så fungerar affärslivet. Det som är plus för den ene, är minus för den andre. Och kapitalet hyllar den fria marknaden. Däremot står det inget om att vi måste släppa in vargen i vår fålla att ta för sig bland fåren - oss.
Vi kan därför se fram emot en hel del intressanta diskussioner om konkurrenshinder och dylikt. Men det får vi ta. Ingen kan tvinga oss att släppa in dammsugarförsäljaren över tröskeln i vår privatbostad. (I detta avseende är vårt samhälle bara lite större än en privatbostad.) Å andra sidan är EU väl så protektionistiskt som vi kommer att bli. De har nyligen beslutat upphäva möjligheten till parallellimport av märkeskläder, så nu får du och jag betala vad det kostar att köpa dem över generalagenterna.
Även det beslutet kan vi ändra på. (Om vi köper till föreningen och säljer till medlemmarna inom samhället, så konkurrerar vi inte öppet med generalagenternas underdistributörer. För någon sådan behöver vi inte släppa in till oss. Och jag tror inte tillverkarna vill se en "marknad" på 50.000 personer undantagen bara för att EU har fattat ett tokigt beslut.)
Hur går det då med finansieringen av vår välfärd?
Det beror på vad vi menar med "välfärd". Innebär det allting gratis åt alla, oavsett om de varit med om att betala för det eller inte, eller är det den service från samhället vi minimalt behöver för de som mest behöver den och varit med om att betala någon del till den? Och vad består den av? Är det barnomsorg, sjukvård, äldreomsorg och sjukvård? Eller är det något mer? Kan ett fungerande rättsväsende vara en del av välfärden? Dvs att polis finns till hands att avstyra det hela, om någon blir hotad till livet eller utsatt för något brott.
Jag vet - ärligt talat - inte vad som innefattas i begreppet "välfärd". Jag tror inte heller någon annan vet det - dessvärre. Alla har sin definition. (Speciellt politiker i valtider.)
"Välfärd" går därför att definiera på så många olika sätt att jag här inte skall försöka mig på att göra någon koppling till detta begrepp i vårt samhälle. Istället beskriver jag för och nackdelar med att tillhöra vårt samhälle.
Till fördelarna hör att alla kommer att få lika behandling, oavsett om de betalt för det eller ej. För det finns inget som säger: att den som är ung och fullt frisk, inte i nästa minut kan bli sjuk och arbetsoförmögen för resten av livet. Även om alla medlemmar från starten är unga och välutbildade, arbetsföra och satta i inkomstbringande jobb, så skulle ett enda sjukdomsfall snart skapa bestående obalans i gemenskapen, om den drabbade bara kunde få hjälp i förhållande till hur mycket han eller hon lyckats betala in till samhället innan sjukdomen bröt ut.
Till nackdelarna hör att i vårt samhälle kommer ingen att kunna smita undan ansvar från att betala sin del till samhället. Svartjobb och skattefusk är uteslutet. Fast i vårt fall heter det inte "skattefusk", utan "fusk med inbetalning av medlemsavgiften". För här finns det en direkt kopplingen mellan denna och den rätt som vederbörande har att tillhöra föreningen och vistas i samhället - vår gemenskap. (Exakt hur det kommer att fungera tänker jag inte lära ut här. Det får Thomas Östros, Erik Åsbrink och övriga i den nuvarande statsapparaten fundera ut på egen hand.)
Vi kommer heller inte att bygga luftslott för alla möjliga behov. Men vi kommer att ha allt det som behövs för att klara oss. Både barnomsorg, åldringsvård, sjukvård och begravningsväsende. Räddningstjänst och polis. Men sättet vi kommer att ordna det på, kommer väsentligt att avvika från övriga samhället sätt att ordna samma sak.
Vi kommer t ex inte att ha några "kommunalarbetare" i samhället, som sopar gatorna och utför andra typer av enkla behov. Sådana sysslor åläggs oss alla att utföras gratis inom vårt eget ansvarsområde = kvarteret där vi bor. (Det finns en tanke även bakom detta. Det skall bli mer över i börsen hos var och en, genom att vi själva tar itu med det som de flesta kan klara av utan en kvalificerad utbildning. Och dit hör avgjort att hantera en kvast och liknande enkla ting. Men vi slipper klippa gräs och skotta snö.) Medlemsavgifterna använder vi istället till det som vi inte själva kan framställa eller klara av. Ex vis till löner för avancerad kompetens och inköp av sjukvårdsutrustning.
Vi kommer heller inte att ha någon dyr och ineffektiv administration. Varje behov av sådant, kan vi i de flesta fallen överföra till samhällets datasystem.
Inte heller kommer vi att behöva betala ut arvoden/löner till en politikerkår. Istället kommer dataystemet att göra det möjligt för oss alla och envar att vara med om att påverka och medverka i samhällets angelägenheter utan inkomstförluster. (Men det blir inte möjligt att tjäna mer än du skulle ha gjort om du varit i ordinarie arbete. Inte heller att ersätta lönen från ett ordinarie uppdrag med innehav av politiska uppdrag, eftersom sådana kommer att saknas hos oss.) Det som resterar - datorer och kunnig personal som sköter om dem - får vi givetvis betala för. Liksom för den arbetskraft ur medlemskåren som oundgängligen behövs för kompetenskrävande arbetsuppgifter i vårt föreningssamhälle. Men då skall vi inte glömma bort att en del av vad de får i lön går tillbaka till föreningen/samhället i form av en medlemsavgift.
Hur stor blir då medlemsavgiften?
Det beror dels på vad vi kan komma överens med makthavarna om. Dels på vilket sätt vi ordnar saker och ting till oss själva.
Själv tror jag inte på någon våldsam minskning mot vad det övriga samhället tar in i skatt från oss alla. Så glöm det där med att drastiskt minska skattetrycket. Men det beror i sin tur på hur vi organiserar vårt samhälle, och inte minst hur vi hanterar och redovisar värdet av gjorda investeringar. (Ett nytt ekonomisystem med ärliga pengar kommer därför att behöva konstrueras. Det nuvarande sättet att redovisa är lögn och statistik till lika delar.)
Ett samhälle med 10.000 invånare räcker till för att bilda en egen kommun. Normalt erläggs kommunalskatt. Den kan vi själv ta hand om i första hand. Blir vi 50.000, har vi råd till mer.
Vi kan också bestämma oss för om vi vill tillhöra landstinget och kyrkan. Om inte har vi landstings och kyrkoskatten också att röra oss med. Givetvis också utgifterna för sjukvård, m m. Men återigen: Kostnaderna beror på hur vi organiserar det hela.
Kanske vi rent av kan förhandla oss till lägre statsskatt, om vi själva tar hand om oss till viss del inom statens kompetensområde. Ex vis polisväsendet. "Robin Hood skatt" (fördelning mellan landets kommuner) kan vi kanske också förhandla bort. (Som ny kommun ligger vi i ett unikt läge att kunna skriva bort att ta emot en fördelning från andras pengar mot att vi själva slipper dela med oss.) Det kan i sin tur vara vägen för våra politiker att tvinga folket att ta itu med sin vardag själva på ett annat sätt än det numera så vanligt pacificerande bidragsmottagandet, som leder till beroende att leva på andra.
Vi får inte heller glömma bort att det kommer att finnas vissa av oss som hellre vill betala lite mer av bekvämlighet, för att själv slippa behöva slita med det, exempelvis på ålderns höst. I så fall skulle vi kanske kunna avlöna en "föreningsarbetare" för att hjälpa till där medlemmen skulle ha gjort det. Men är det bara av bekvämlighetsskäl, så kommer snart vårt samhälle att se likadant ut som våra nuvarande samhällen. Så det gäller att se upp med varför medlemmen vill betala för det, istället för att själv ta itu med det. Men det kan ju hända alla, att vi inte kan klara av det, av en eller annan orsak. Och är denna välgrundad (sjukdom, ålderssvaghet, semesterledighet etcetera) så skall givetvis den möjligheten finnas. Annars är det i princip inte tillåtet att "köpa sig" fri från sina medlemsskyldigheter. För "kittet" som skall hålla vår gemenskap vid liv efter det samhället är anlagt och inrättat, är: allas vår medverkan i samhällets gemensamma behov och angelägenheter.
Så till sist blir inte ditt samhälle så annorlunda än våra nuvarande?
Åh jo! Det blir det allt. Du kommer ex vis att kunna leva mycket tryggt i det.
Genom anläggandet av det på det här speciella sättet, får vi en slutenhet av samma typ som en gång gällde på medeltiden. Det innebär bl a att vi kontrollerar all in och utpassage till 100%. Ingen slipper in som inte tillhör oss och vill någon besöka oss får denne först visa vem denne är, innan vi släpper in vederbörande. Givetvis filtrerar vi då bort störande och kriminella. Och skulle de ändå lyckas ta sig in, så vet vi genast var och vem som gör det m h a tekniken. Då blir det stopp för vederbörande direkt och kan så förbli för all tid framöver.
På samma sätt kommer alla att veta var vi själva befinner oss inom samhället. Inga barn eller åldringar kan därför "försvinna" hos oss. Och skulle någon vilja få kontakt med någon annan inom samhället, så "vet" datorn direkt var denne finns att söka.
Om du nu undrar hur detta kan vara möjligt, kan jag berätta att i min vision utnyttjar vi datatekniken till max för att underlätta för oss. Var och en av oss får ett personligt medlemskort att bära på sig inom samhället. Det är ett medlemsbevis, en dörrnyckel, en portmonnä (och mycket annat) på samma gång. Utan detta medlemsbevis blir det inte möjligt att röra sig fritt inom samhället eller vara delaktig i samhällets styrning. I varje fall inte legalt.
Därför blir obehöriga avslöjade direkt när rörelsedetektorer i anslutningskorridorerna (och på andra ställen) upptäcker rörelser, men inte kan uppfånga en identitet från ett kort. Och skulle någon knycka eller förfalska ett medlemskort, så avslöjas det direkt på mindre än något tiotal sekunder, genom att datorn kontinuerligt jämför utseendet på bäraren med fotot av kortets legitime ägare, som finns lagret i databasen.
Genom tekniken uppfångas alltså en signal från kortet och därmed "vet" datorn var bäraren finns. Den informationen går att utnyttja på många vis. Exempelvis kan vi till det personliga medlemskortet koppla en lika personligt buren givare som mäter puls, blodtryck, hjärtverksamhet och andra medicinska värden av intresse. Dessa värden skickas sedan vidare till vår variant av "vården", som på detta enkla sätt får underlag till att sätta in en förebyggande vårdinsats innan bäraren ens själv har noterat att en hjärtinfarkt eller något annat alarmerande är på gång. (En ambulans kan därför redan vara på väg innan toppen på hjärtinfarkten är nådd, ledande till bättre livskvalité för den enskilde och lägre kostnader för samhället.) På samma sätt kan ett personligt hot (som oftast leder till en snabbare pulsstegring) snabbt bli avslöjat. På samma gång fås uppgift om offrets lokalisering, likaväl vem som är gärningsman (eller kvinnan). Polis kan då vara på väg redan innan brottet är fullbordat.
Genom samma teknik får vi också möjlighet att knyta ihop samhällets funktioner i övrigt med bäraren. Ex vis tillgänglighet till kollektivtrafiken, tillträde till samhället, tillträde till bostaden, förslags och rösträttsförfarandet, m m.
Samtidigt får vi kontroll över besökare och deras uppförande.
Är det enda fördelen med ditt samhälle?
Nej. Det finns självfallet fler, liksom det finns nackdelar. En sådan är att alla kanske inte vill bli uppmärksammade av datorn så fort de rör sig inom samhället. Men det får vi inte ge avkall på, eftersom fördelarna kommer att överväga. Andra fördelar med "mitt" samhälle är att vi kan underlätta för oss själva på andra vis än som är möjligt i vårt nuvarande.
Antag ex vis att du skall åka bort en kväll och då inte kan skaffa en barnvakt till dina halvvuxna barn hemma. I vårt samhälle kommer vår variant av barnvakten att kunna finnas inbyggd i bostäderna. Hur? Genom att använda videoteknik och låta kameran visa tillståndet i din bostad för de medlemmar som arbetar på samhällstjänsten. Vid behov rycker de ut och ställer till rätta. "FFF under ett övervakande öga", skulle man kunna säga.
Har du istället små barn som skall upp i tidiga timmen (för att du själv skall vara på ditt arbete tidigt) så kan du med gott samvete låta dem sova ut i din bostad. Vår egen variant av barnomsorg skall kunna koppla upp sig till din bostad på din begäran och kan därmed sköta om både övervakning och hämtning. Men bäst av allt är att de små slipper undan att bli påbyltade för regn och rusk för att bli transporterade till dagiset, oavsett om det är du själv som lämnar, eller barnomsorgen som skall hämta dem. De färdas istället inomhus på övertäckta och måttligt tempererade gator, skyddade från nederbörd och kyla.
Äldre med rullator, handikappade i rullstol, mödrar med barnvagn, m fl, som i vanliga fall har svårt att ta sig fram i samhället (ex vis p g a höga trottoarkanter) kommer här att ha ett så gott som plant golv att köra på. Fritt från snö och is. Där nivåskillnaderna är för stora, finns inga trappor, men väl ramper. Och alla kommunikationsytor är väl upplysta oavsett tidpunkt på dygnet. Men bara om det finns folk på dem. Annars är belysningen släckt för att spara energi och därmed kostnader.
Illaluktande bilavgaser är i det sammanhanget ett minne blott. Och det är tyst trafik. Inget bilbuller som stör. Därmed skonas inte bara miljön utan också hörseln. Mindre andel av medlemmarna kommer att behöva hörapparater som äldre, såvida de inte själva utsätter sig för någon skränig miljö.
Dessutom finns det möjligheter att pryda innegatorna med gröna växter vertikalt som du inte kan se någon annanstans. Därmed erhålles genom biologisk omvandling syre istället för kväve och vi får en syrerik miljö att vistas i året om
Hm... Det här var nytt. Finns det något mer?
Jadå. Mycket mer. Och ännu mer kan det bli när vi lägger våra hjärnor tillsammans och spånar vidare i samma anda. Det kommer att bli upp till oss själva att utforma samhället som vi vill ha det. Det är därför det heter projekt EDISS = Experimental Development In a new Sociaty by a new Social order.
Inga politiker sitter alltså i vårt samhälle på sina taburetter och skapar vår "välfärd". Den skapar vi själva tillsammans. För hur det nu är i våra nuvarande samhällen, så lär inte besluten där bli bättre för att fler politiker lägger näsan i blöt hur invånarna skall ha/få det. För det är med dem, precis som med eleverna i en grundskoleklass. Klarar inte en elev av att lösa en differentialekvation, så klaras inte uppgiften upp för att alla elever i hela klassen kopplas in på den. För här handlar det om kunskap: att kunna räkna en differentialekvation och inte hur stor mängd personer som griper sig an med uppgiften. I det avseendet har vi fördelen med vårt föreningsskick att ha fri tillgång till samtliga medlemmars kompetens. (Och givetvis kommer vi därtill att ha mycket kompetenta tjänstemän (och kvinnor) till vårt förfogande, som inte sitter i all evighet på samma post.)
För så fungerar vi människor att vi har en "utbildning" som en del av vår kompetens. Den är att betrakta som färskvara med ett "bäst före" och "sista förbruknings" datum. (Precis på samma sätt som med mjölk. Surnar mjölken, så blir den inte mjölk igen för att vi gör filmjölk av den. Men den kan användas i andra sammanhang. Samma sak är det med oss människor, gällande fortbildning och vidareutbildning. Vi klarar nog av att ta till oss det nya, men har svårt att "avprogrammera" oss det gamla. Det sitter kvar längst bak i hjärnan på oss och spökar till det då och då. Därför kan vi som är lite äldre inte tillgodogöra oss allt det nya. Men det kan de yngre göra.)
(Vi människor har m a o en "mognadspunkt". Den kan du jämföra med motsvarande hos ett vin. Som ungt kan det vara lovande. Som moget står det på sin "topp", för att därefter dalar nerför i utförsbacken tills det blir odrickbart när det blivit för gammalt.)
Så allt är inte genomtänkt då?
Nej. I så fall skulle det inte gå att skapa samhörighet. Och vi skall därför helst aldrig bli så där helt genomtänkta. Det är endast genom att lämna utrymme för nya tankar och idéer som detta samhälle och samhörigheten mellan medlemmarna kommer att kunna fortleva. Och all utveckling går vidare, varken vi vill det eller ej. Inte ens våra makthavare kan stoppa den. Så du är välkommen att bidra med vad du skulle vilja få uppleva att vårt samhälle - vår gemenskap - skall innehålla.
Min vision stannar vid att ha tänkt en tanke, som jag här har försökt dela med mig av till dig. Om du nu har inspirerats och omfattar denna tanke, så är det du som måste agera och göra det nu. Enklast gör du det genom att posta mig en intresseanmälan. Adressen är: tommy.hallsmark@swipnet.se .
Har jag någon tid att fundera på?
Jadå. Hur mycket tid som helst. Men först till kvarn... Så väntar du för länge, kanske du inte kommer med i föreningen. Vid 30.000 medlemmar går gränsen. Det kan låta mycket. Men tänk då: att vi förmodligen är många fler som är missnöjda med dagens politiker och deras samhällsbyggande. Så jag blir inte förvånad om servern på Tele2 brakar ihop, när alla försöker majla mig sitt intresse för ett medlemskap.
Upphovsmannarätt till detta dokument
Detta avsnitt ingår i konceptbeskrivningen för EDISS. Beträffande möjligheten till att citera källan etc hänvisas till startsidan.